En otroligt välcurerad och intressant utställning med Siri Derkert visas just nu på Moderna Museet. Den gav mig en ny syn på konstnären och hennes person, snälla missa inte den.
/Frida Berglund
19 juni 2011
En otroligt välcurerad och intressant utställning med Siri Derkert visas just nu på Moderna Museet. Den gav mig en ny syn på konstnären och hennes person, snälla missa inte den.
/Frida Berglund
6 maj 2011
Iggy Pop Blir konst med hjälp av Mikael Jansson på Gun Gallery. Ganska snygga bilder, men mest för att Iggy är så sjukt ball!
/Frida
24 april 2011
Tromb, Lars Kleen, foto:Gunnar Smoliansky
Det är inte ofta man på en konstutställning får svar på frågor som väcks om konsten som man ser, man får oftast förlita sig på sin intuition, sina känslor och eventuella förkunskaper. Det är inte heller ofta anställda på ett galleri, och ännu mer sällan museum, spontant vill prata om konsten man tittar på. Det är inte ofta man får chansen att efter ha sett en samtida konstutställning, faktiskt träffa konstnären i egen hög person, och ställa frågor, höra den berätta om sina verk och sitt konstnärskap.
Sven-Harrys konsthall ställer till och med den 29 maj ut Lars Kleen, och under mitt besök på Kulturnatten så berättade en av guiderna att man kan besöka Lars i sin verkstad ute i Nacka, bara man ringer först. Sagt och gjort så hämtade jag vägbeskrivning och telefonnummer i konsthallens reception och tog mig några dagar senare ut till Henriksdal tillsammans med en kompis.
Att det var en verkstad och inte ateljé som vi kom att besöka tycker jag är rätt så talande för Kleen och hans konstnärskap. Den lilla tegelbyggnaden vi klev in i var som en labyrint fullkomligt belamrad av verktyg, byggmaterial och modeller, och mitt i alltihopa stod ett enormt verk som sträckte sig upp mot tacknocken på säkert tio meters höjd, som om den hade växt fram ur väggarna i rummet. Under en lång stund kunde jag inte greppa exakt hur Kleen hade gjort för att bygga denna enorma skapelse mitt i detta till synes kaosartade rum. Men så fort han började berätta om verket, drog alla mått och lutningar, vinklar och förhållanden mellan pelare, så förstod jag att han verkar i fullkomlig symbios med sitt kaos.
Kontrasten mellan Kleens verk, till exempel Tromb eller Plank, och hans verkstad, är både besynnerlig och intressant. På Sven-Harrys välpolerade konsthall ser hans skapelser ut att ha framkommit ur en ytterst sofistikerad och rationell byggnadsprocess, men så fort man kliver in i hans verkstad så kan man knappt fatta hur han ens kunnat få in byggnadsmaterialet genom dörren. Sanningen är nog att han arbetar längs någon gyllene medelväg. Kan han bara klämma in materialet i verkstadens oreda, så fortskrider därefter en ytterst välplanerad och samtidigt spontan byggnadsprocess. Kleen berättade att han inför byggnationen av ett specifikt verk satt och limmade träslanor i omkring ett år. Det finns dessutom ett betydande inslag av impuls i hans konstnärskap, vilket han pratade om då jag nämnde de många små modeller som låg utströdda runt omkring i hans verkstad. Hans konstverk tillkommer successivt, kanske till viss del godtyckligt, men med en ytterst välstrukturerad förberedelse och gedigen hantverkarskicklighet i grunden.
Min vän Niklas konstaterade raskt efter att vi anlänt till verkstaden att platsen skulle tett sig fullkomligt magisk om vi hade klivit in där som två tioåringar istället för tjugo-någonting, och jag kunde bara instämma, men samtidigt känna tioåringen i mig få liv igen. Jag ville springa runt och utforska varje dammigt hörn och varje oöppnad dörr, vilket vi också till viss del gjorde. Platsen är fascinerande, Lars Kleen är fascinerande och tillika hans enorma konstverk.
/Frida Berglund
16 april 2011
Dans, återigen. Men i annan form. Modernas festival:display är verkligen något att uppleva, en minifestival som pågår till den 17:e på museet. Jag var där igår och blev framförallt förtjust i Ludvig Daaes koreografi MM, där han ”dansar med sig själv” – i bakgrunden har han en film på sig själv, pratandes om vad den verklige Ludvig Daae sysslar med precis framför. Mycket varmt och innerligt gjort.
Dans som konstart i många olika former är spännande och jag älskar att detta utspelar sig på Moderna. Gå dit! Nedan en bild från ”Undantag” av Helena Franzén.
/Dorte
7 april 2011
Nu på lördag är det Kulturnatt Stockholm, missa inte det! Jag är sjukt sugen på att gå en visning på hemliga Tessinska Palatset, dra till Sven-Harrys konsthall, kolla på poetryslam och Kristina Lugn på Dramaten och kanske slutligen gå på efterfesten på Nalen. Kommer bli så himla fint.
/Frida
7 april 2011
Tips från eleven: imorgon öppnar vårutställningen på Nyckelviksskolan och pågår till söndag!
En chans att få inspiration av blandade material och tekniker.
Öppet 11-16 varje dag.
/Dorte
1 april 2011
Jag vill tillbaka till Altro Canto och SYNC nu, balettföreställningen med två delar som jag såg för en vecka sedan. Videon här ovan gör ingen rättvisa till den verkliga upplevelsen, men den får ändå agera smakprov.
Altro Canto var med sin rysligt härliga musik av Monteverdi en kombination av underliga och vackra rörelser. Dansarna rör sig som fiskar i vatten, så mjukt, vigt och snabbt, under en himmel av tända ljus och med en kostym som inte var den man är van vid (Gjord av Karl Lagerfeld). SYNC var också berörande på ett underligt sätt, fast den moderna och avskalade utstyrseln på kläderna och scenografin gav mig tydligare associationer än i Altro Canto. En stålkonstruktion på scenen, dansarnas gymnastiska, hårda rörelser, kvinnornas slimmade små kroppar i något som liknade baddräkter – ja, tankarna gick till simhallar, gymnastiksalar. Perfektion på hög nivå då kropparna klättrar efter varandra längs stålpinnarna, bildar ett mönster tillsammans. På tåspetsarna svävar de förbi under ett kallt sken som speglas i markens blanka yta. Känslorna var på något vis reducerade.
Jag tycker om att se på balett, delvis därför att jag upptäckt hur mycket det liknar måleri. Dans överhuvudtaget är så nära besläktat med måleri, åtminstonde som i det här fallet då man får musik, rörelser, rytmer, en scenbild med händelser eller fragment av händelser men som man måste sätta ihop till ett sammanhang själv. Hjärnan arbetar för att få ihop en passande bakgrundshistoria eller en känsla som gjorde att verket uppkom, precis som när man står på ett galleri och tittar noga på en målning man inte vet mycket om.
/Dorte
31 mars 2011
Malin Hedlin Hayden och Jessica Sjöholm Skrubbes recension i DN idag av Lust & Last på Nationalmuseum satte utställningen i ett helt annat ljus än vad jag förväntat mig. Artikel är klart intressant och framförallt relevant, men tyvärr kan jag inte avgöra om jag håller med då jag inte satt min fot i utställningssalarna än. Men det ska som sagt åtgärdas snarast! Läs artikeln för bövelen.
/Frida
30 mars 2011
Slemmig, hostig, rosslig, trött, ynklig och svag. Jag är sjuk, och på sjukdomens tredje dag börjar jag även bli desperat. Jag har sträckkollat på dags-TV (till och med TV-shop), jag har sovit mer än nog, jag har hetsdruckit grönt te med citron och honung och jag har facebookat mig till döds. Det finns inget mer att göra helt enkelt. I den här desperata fasen brukar jag alltid börja göra listor, listor på saker jag vill/borde/måste göra när jag väl blir frisk, och likaså har jag gjort nu. Här kommer min lista över gallerier och museer jag vill besöka snarast.
Lust & Last på Nationalmuseum
Galleri Magnus Karlsson med verk av Tommy Hilding och Lars Ahrrenius
Peter Ern på galleri Peter Bergman
Vårsalongen, igen
Moderna Museet och Eva Löfdahl och Jutta Koether
Investigations of a dog på Magasin 3
Nya Sven-Harrys (konstmuseum), vilket förövrigt måste vara det mest originella namnet på en konsthall någonsin. Sjukt bra namn
Seg som jag är så har jag fortfarande inte besökt Marabouparkens nya konsttillskott, så det får avsluta min lista.
/Frida
21 mars 2011
På Österlen planeras det för en konstnärlig festival i sommar, The Borderland, den första i vad som verkar vara en oändlig rad återkommande upplagor. Gänget som initierat till idén har inspirerats av bland annat Burning Man- festivalen i Nevadaöknen, vilken bara i sig verkar vara sjukt häftig och lite urflippad. Så som mina fördomar säger att mycket är i Americat.
Hur som helst, The Borderland välkomnar sina deltagare (dvs. alla) att delta i utformandet av denna festival, och jag tror att det är något man inte bör missa! Så kolla in deras hemsida, ta kontakt och skapa ditt eget gränsland.
”The goal is to create a new nation, based on our dreams. This will be a land for testing, prototyping and realizing our dreams of another world.”
/Frida